Denna veckan är det temadag på tisdag då ska vi se på film!

 Av: FA

Hur ska man göra så att skoltidningen blir tillgänglig för alla? Jo,man kan skaffa en dator till klassrumet som är uppkopplad till skoltidningen så man kan kolla på vad som är nytt och göra arbeten.Man kan publisera tidningen till skol mailen.Man kan ha upp sidan i biblioteket.

Jo,som sagt dett finns många saker man kan göra men om man inte gör dom så blir det ju inget av det. Det måste finnas någon som tar hand om saken så det blir gjort, någon som kan och har tid till det. Man kan utse en grupp från IKT som går ut med information och får saker gjort på skolan. Det är ett bra sätt att få saker fram från eleverna. Mer info om grupp kommer senare.

                                                     Av: Gabriel, Emil, Fredrik och Axel. (IKT-Gruppen)

Vi fick uppgift att skriva om hur Ängarydsbladet ska användas för alla klasser på skolan.

Jag tror tidningen kan bli populär om skolan gör mer reklam för den. Många vet inte att de finns en hemsida innan detta. (Jag visste inte ens att det fanns en skoltidning// Axel K)

Om detta blir lite större så kan vi på ett lätt och bättre sätt få ut information till eleverna, de kan bli en succé!!

Genom skoltidningen kan både elever, föräldrar och lärare få reda på vad som sker i skolan och hur vi arbetar med problem och olika speciella dagar t ex. frilufsdagar, elevers studiebesök och andra evenemang. 

För att göra reklam för tidningen så kan vi trycka ut reklamblad och sätta ut dom  lite över allt i skolan om hur skoltidningen fungerar och vad som skrivs i tidningen. 

Av: Caroline Gergi, Axel Käll & Robin Lundin
år 9 nov 09

På gamla runstenar kan man läsa korta minnen och meddelanden från när vikingarna levde. Nu kan nästan vem som helst, var som helst, få tag på en bok eller skicka ett sms.

Text, skrift och språk – från dåtid till nutid och framåt.

När vikingarna gjorde sina runstenar var det ofta till minne av någon, en kort notis med namn och ort.

Man tror att man även skrev på läder, trä och näver, men till skillnad från sten bevaras dessa material mycket sämre.

En person som inte satt sig in i runskrift skulle ha svårt att tyda meddelandena. Futharken – alltså runalfabetet – skiljer sig mycket från vår skrift idag.

Även talet tros ha stora differenser. En viking från 900-talet skulle troligtvis inte kunna göra sig förstådd i dagens samhälle, eller tvärt om.

Kristendomens betydelse

På 1100-talet blev Sverige kristet. Detta påverkade språket något ofantligt. Man gick i kyrkan, lyssnade på predikan och bibelns texter. Grekiska och latin spreds in i vårt språk, tack vare att bibelns och kyrkans ord ”matades in” i folket under gudstjänsterna.

Fyra vågor av ord

Vårt språk har under årens lopp influerats av arvord och lånord.

Arvorden kommer och lever kvar, ord som släktord (mor, far), ord för väder (snö, regn, sol) och gamla näringar (åker, korn).

Lånord är ord som utifrån, från andra länder och deras språk.

Fyra gånger genom århundradena har extra tydliga influenser utifrån tagit sig in och påverkat svenskan.

Som jag redan nämnt hade Sveriges kristnande på 1100-talet stor betydelse. Det var då många grekiska och latinska ord (såsom: kloster – latin och biskop – grekiska) som tog sig in i vårt språk.

Under medeltiden kom en ny våg av ord från Tyskland, och senare samma tidsperiod ännu en – denna gång från Frankrike, som då var en politisk och kulturell stormakt.

Orden från sistnämnda var mest om kläder och livsmedel, t.ex. kotlett, sallad, volang och fåtölj.

Senaste vågen började på 1800-talet och håller på än idag. Det är det amerikanska och engelska språket som hela tiden breddar vårt ordförråd.

1440 – det stora genombrottet

1440 grundade Johann Gutenberg boktryckarkonsten. Detta gjorde att böcker och texter kunde göras i större upplagor och spridas runtom i hela landet. På så sätt spreds också språket, och ett riksspråk började ta form.

På 1500-talet översattes bibeln för första gången till svenska, vilket gjorde folk nu faktiskt förstod vad som sades på gudstjänsterna. Innan hade all predikan hållits på latin.

Översättningen gjordes i Mälardalen, och fick på så vis dialekt från mellersta Sverige, vilket påverkade övriga delar av landet.

Bibeln kom att bli ett språkligt föredöme, och man använde den lite som vi i dagens läge använder Svenska Akademins Ordlista.

Idag har vi alltså ett väldigt brett språk som innehåller både gamla och nya ord. Sveriges ordlista blir bara längre och längre, fastän man i dagens samhälle förkortar det mesta. Då tänker jag främst på kommunikation via telefon och Internet.

Exempelvis: kommer – kmr, i så fall – isf, varsågod – vsg, eller – lr, och många fler…

Kanske vi tillslut kommer ha ett skriftspråk bestående av enbart förkortningar?

Fast så långt tror jag inte det kommer gå.

Jag tänker i alla fall fortsätta skriva ”på riktigt”

Elin Holgersson