Hjärtat bultar och pulsen stiger.
Pannan hettar och jag rodnar.
Ingenting kommer att bli som förr, det känner jag nu.
Du håller mig i dina armar, tätt intill.
Våra hjärtan slår i takt, tillsammans.
Hela världen är som en enda dröm.
Och jag önskar att det var så för alltid.

Lovisa 7a

This entry was posted on torsdag, juni 3rd, 2010 at 13:52 and is filed under Dikter. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. Both comments and pings are currently closed.