Från vikingar till SMS
På gamla runstenar kan man läsa korta minnen och meddelanden från när vikingarna levde. Nu kan nästan vem som helst, var som helst, få tag på en bok eller skicka ett sms.
Text, skrift och språk – från dåtid till nutid och framåt.
När vikingarna gjorde sina runstenar var det ofta till minne av någon, en kort notis med namn och ort.
Man tror att man även skrev på läder, trä och näver, men till skillnad från sten bevaras dessa material mycket sämre.
En person som inte satt sig in i runskrift skulle ha svårt att tyda meddelandena. Futharken – alltså runalfabetet – skiljer sig mycket från vår skrift idag.
Även talet tros ha stora differenser. En viking från 900-talet skulle troligtvis inte kunna göra sig förstådd i dagens samhälle, eller tvärt om.
Kristendomens betydelse
På 1100-talet blev Sverige kristet. Detta påverkade språket något ofantligt. Man gick i kyrkan, lyssnade på predikan och bibelns texter. Grekiska och latin spreds in i vårt språk, tack vare att bibelns och kyrkans ord ”matades in” i folket under gudstjänsterna.
Fyra vågor av ord
Vårt språk har under årens lopp influerats av arvord och lånord.
Arvorden kommer och lever kvar, ord som släktord (mor, far), ord för väder (snö, regn, sol) och gamla näringar (åker, korn).
Lånord är ord som utifrån, från andra länder och deras språk.
Fyra gånger genom århundradena har extra tydliga influenser utifrån tagit sig in och påverkat svenskan.
Som jag redan nämnt hade Sveriges kristnande på 1100-talet stor betydelse. Det var då många grekiska och latinska ord (såsom: kloster – latin och biskop – grekiska) som tog sig in i vårt språk.
Under medeltiden kom en ny våg av ord från Tyskland, och senare samma tidsperiod ännu en – denna gång från Frankrike, som då var en politisk och kulturell stormakt.
Orden från sistnämnda var mest om kläder och livsmedel, t.ex. kotlett, sallad, volang och fåtölj.
Senaste vågen började på 1800-talet och håller på än idag. Det är det amerikanska och engelska språket som hela tiden breddar vårt ordförråd.
1440 – det stora genombrottet
1440 grundade Johann Gutenberg boktryckarkonsten. Detta gjorde att böcker och texter kunde göras i större upplagor och spridas runtom i hela landet. På så sätt spreds också språket, och ett riksspråk började ta form.
På 1500-talet översattes bibeln för första gången till svenska, vilket gjorde folk nu faktiskt förstod vad som sades på gudstjänsterna. Innan hade all predikan hållits på latin.
Översättningen gjordes i Mälardalen, och fick på så vis dialekt från mellersta Sverige, vilket påverkade övriga delar av landet.
Bibeln kom att bli ett språkligt föredöme, och man använde den lite som vi i dagens läge använder Svenska Akademins Ordlista.
Idag har vi alltså ett väldigt brett språk som innehåller både gamla och nya ord. Sveriges ordlista blir bara längre och längre, fastän man i dagens samhälle förkortar det mesta. Då tänker jag främst på kommunikation via telefon och Internet.
Exempelvis: kommer – kmr, i så fall – isf, varsågod – vsg, eller – lr, och många fler…
Kanske vi tillslut kommer ha ett skriftspråk bestående av enbart förkortningar?
Fast så långt tror jag inte det kommer gå.
Jag tänker i alla fall fortsätta skriva ”på riktigt”
