Vårt språk ändras hela tiden, sakta med säkert. Vi har inte alltid haft skriftspråk för i början kommunicerade man bara muntligt. Både ordens och meningarnas form, stavningar och betydelse har ändrats under tiden – och gör fortfarande. Ord som inte används så mycket försvinner. T.ex. kärna och ysta, man gör inte det längre och därför behöver man heller inte orden.

Runor

Skriftspråket började med så kallade runor. Det är korta texter som oftast innehåller person –och ortnamn. Man ristade in bokstäverna i sten, läder, trä och näver men eftersom material förmultnar finns idag bara runor bevarade på stenar – runstenar. Runalfabetet kallas ”Futharken” efter de första bokstäverna. Eftersom det är svårt att rista in snirkliga och runda bokstäver bestod runbokstäverna mest av raka streck.

Under denna tid användes mycket läspljud och diftonger (två vokaler efter varandra).

Bibeln

På 1500-talet lät kung Gustav Vasa översätta bibeln till svenska. Detta gjorde att språket spreds ännu mer. Förr lästes den på latin men nu uppmanades prästerna att läsa den på svenska i kyrkan. På så vis spreds den dialekten som översättarna hade över hela landet.

Låneord och arvord

Under olika perioder har arvord och låneord trängt in i vårat språk. Andra länder har med andra ord påverkat det språk vi har idag. Många av låneorden kommer från tyska, engelska, franska och latin.

Teknikens påverkan och chattspråket

Ett stort framsteg i språkhistorian var när man började trycka böcker; flera kunde ta del av det skrivna. Men tekniken har gått framåt radikalt på senare tid. Nu finns det maskiner som spottar ut flera tusentals tidningar varje dag och vi tycker inte det är något speciellt med det. Att tekniken går framåt betyder också att språket förändras.

Vi kan ta ett sådant exempel som mobiltelefoner. Språket i ett SMS är inte alls det samma som i en uppsats skriven i skolan. Förkortningar dominerar och även smilisar utgör en stor del av SMS:et. Vitsen med att skriva på detta sätt är att det går snabbt och smidigt. Förkortningarna bygger på hur det låter när man säger ett ord. T.ex. ”tkr” som betyder tycker, ”lr” som betyder eller och ”vrf” som betyder varför. Att man skriver såhär på mobilen på mobilen eller Internet kan göra att man nästan glömmer bort hur språket är egentligen. Och vad händer med gamla skrifter, t.ex. bibeln om man går över till ett skriftspråk där allt står med förkortningar? Ska man skriva om hela bibeln med förkortningar och smilisar då?! Smilisar används som sagt mycket i SMS –och chattvärlden. Några exempel på vanliga smilisar är: glad gubbe ledsen gubbe gubbe som räcker ut tungan . För att förstå symbolen kan man vrida den 90 grader åt höger och använda lite fantasi!

I chattspråket kan man också uttrycka sina känslor med hjälp av utropstecken eller stora bokstäver, vilket gör att man i längden då inte kan uttrycka sig i vanliga bokstäver och ord. Skriver man ”AAAARGH” behöver man inte skriva ”jag är så fruktansvärt arg” och ordet fruktansvärt försvinner ur tanken.

Jag tror att chattspråket kan vara bra, om man lär sig att skilja på det och ”det riktiga” språket. Man tror inte att vi påverkas så mycket av förkortningarna och andra länder som vi gör!

Linnea Hedengren