Jag har läst boken Dykaren som är skriven av Håkan Östlundh. Boken kom ut år 2005. Boken handlade om huvudkaraktären Jenny och kriminalinspektören Fredrik Broman. I början av boken handlade det om Jenny och hur hon bodde i Visby och varför hon bodde där, vilket var väldigt tråkigt att läsa. Längre in i boken handlar det om hur Jenny får Flashbacks och mardrömmar om en resa som hon var med om när hon var 17 år och var på semester i paris med hennes far. Hon minns hur hon vaknar upp i hytten i lastbilen och hör ett skrik. Hon kollar ut genom fönstret och ser hur hennes egen pappa våldtar och mördar flickan som var med och spelade uno innan hon hade gått och lagt sig. Hon kommer ihåg att hon hade sagt ”Hej, jag heter … ” men hon kunde inte komma ihåg namnet. Nu bor hon i Visby och är arbetslös. Hon känner att hon inte orkar hålla inne det som hände längre utan det är dags att berätta vad som har hände. Hon går till visbypolisen och berättar allt som har hänt för kriminalinspektör Fredrik Broman och tillsammans börjar de utreda fallet.

Samtidigt medan de utreder fallet så var det två barn som skulle på badutflykt vid ett gammalt kalkbrott och hittar de två små barnen ett lik av en gammal dykare som man först trodde omkom i en dykeriolycka, men vid närmare undersökning så visade det sig att dykaren hade blivit dränkt i ett badkar. Finns det några samband mellan morden?

Boken utspelar sig i modern tid, och den var även skriven på ett modernt sätt med modern text som gjorde att det var inga svåra och jobbiga ord. Man kom också väldigt lätt in i boken vilket gjorde att man snabbt kom igång.

Boken får 4 av 5 för man kom snabbt igång och den var väldigt spännande, men under vissa delar av boken kändes det som om det inte hände någonting.                Av: Martin Lindahl den 13 januari 2009